absolut bortglömt
här sitter jag på petras golv med hennes dator i högsta hugg,hög musik och hårfönen också. har precis kommit ut från duschen, varit ute och gått med sarah först och sen körde jag med trimmen i våran slänt, med andra ord,tjänade lite pengar!
och idag kan jag ju verkligen erkänna att jag inte mår bäst. allt är inte på topp.. känner mig bortglömd och dålig.
det känns som att allt vi har gjort tillsammans är helt bortglömt för er. vi vill kämpa, det vill tydligen ni med,men visa att ni fortfarande bryr er är något ni inte är bäst på. jag börjar tveka på om allt ni har sagt till oss är sanning. ni är dom viktigaste för mig. jag vet inte vad ni tycker om detta,men jag tycker att det är fruktansvärt och verkligen inte vad jag trodde skulle hända, jag trodde att dom här dagarna, dom här dagarna då vi inser att vi försvinner aldrig skulle komma. inget kunde ju komma emellan oss, vi hade något speciellt och något starkt, fortfarande finns vi, vi ska bara bygga upp det igen, hur nu det kommer gå,. men vi vet att vi klarar det, om vi är tillsammans och alla är med på det. om vi alla nu är det..
jag vill inte gå ut med för mycket i en allmän blogg, men jag vet att dom det handlar om kommer förstå.och det är bara dom som behöver förstå.
nu har jag förflyttat mig till altanen, riktigt nice väder idag! äntligen kommer det!
förövrigt är väl det mesta okej, förutom det här över..
men på tisdag lämnar jag lilla gränna och ska försöka lämna det mesta bakom mig också, och komma hem sen på fredag med nya tag,nya krafter, ny energi att reda ut allt och få det mesta som vanligt!
hoppas ni mår bätte än mig och att ni lyckas bra i livet! puss:*
och idag kan jag ju verkligen erkänna att jag inte mår bäst. allt är inte på topp.. känner mig bortglömd och dålig.
det känns som att allt vi har gjort tillsammans är helt bortglömt för er. vi vill kämpa, det vill tydligen ni med,men visa att ni fortfarande bryr er är något ni inte är bäst på. jag börjar tveka på om allt ni har sagt till oss är sanning. ni är dom viktigaste för mig. jag vet inte vad ni tycker om detta,men jag tycker att det är fruktansvärt och verkligen inte vad jag trodde skulle hända, jag trodde att dom här dagarna, dom här dagarna då vi inser att vi försvinner aldrig skulle komma. inget kunde ju komma emellan oss, vi hade något speciellt och något starkt, fortfarande finns vi, vi ska bara bygga upp det igen, hur nu det kommer gå,. men vi vet att vi klarar det, om vi är tillsammans och alla är med på det. om vi alla nu är det..
jag vill inte gå ut med för mycket i en allmän blogg, men jag vet att dom det handlar om kommer förstå.och det är bara dom som behöver förstå.
nu har jag förflyttat mig till altanen, riktigt nice väder idag! äntligen kommer det!
förövrigt är väl det mesta okej, förutom det här över..
men på tisdag lämnar jag lilla gränna och ska försöka lämna det mesta bakom mig också, och komma hem sen på fredag med nya tag,nya krafter, ny energi att reda ut allt och få det mesta som vanligt!
hoppas ni mår bätte än mig och att ni lyckas bra i livet! puss:*
Kommentarer
Trackback